Talet till våren, 30 april 2006

Hej på er allesammans!
Som sagt heter jag C G Carlson och bor med min fru Gunilla sedan
december 1999 på Erken utefter Tömtgata.

Carlsson i Hemsöborna kom från Värmland han, men jag kommer
från Småland - hoppas ni förstår min dialekt. Några ord är
förresten lika i Sunnemodialekten och småländskan, t ex "fresk"
och "fesk" och "söster", däremot har vi inte gâât och skâât eller
skyggål' - har ni sett den fina skyggår'n som satts upp runt
Gubbkroken här under hösten?

Det här med främmande dialekter och språk är ju inget nytt för den
här orten, det tillhör ju både Värmlands och Sveriges historia. Jag
är säker på att många av er här har finnblod från 15-1600-talet i
era ådror - och vad hade bergs- och järnhanteringen varit utan
Vallonerna som kom flyttande från Belgien? På senare år har vi
haft nöjet att se många tyskar, norrmän, danskar och holländare
välja att bosätta sig här i vårt vackra Värmland. Detta är och har
alltid varit utvecklande för både kultur och samhälle.

För en tid sedan läste jag i en bok om Värmland en rubrik som lät
"l varje hjärta finns ett Sunnemo" - där beskrevs Sunnemo på
följande sätt:

"Som en dåsig skönhet, utsträckt på den östra strandsluttningen
ner mot det långsträckta sjösystem som en gång var Klarälvens
vattenbädd, ligger den lilla byn med det skönt klingande namnet
Sunnemo".

En sentida skald citerades också; han skrev: " O, Sunnemo, Du
ljuva bygd för människor! Du skönsta pärla uti Klarälvdalens
smyckeskrin".

Men Sunnemo har inte alltid varit den lugna och fridfulla idyll som
det är nu. Under drygt 200 år från att västgöten och borgmästaren
i Carlstad - Johan Börjesson - byggde Tutemo masugn år 1640,
så var det livlig verksamhet på orten med järnframställning och allt
som erfordras för denna, till exempel malm- och
träkolstransporter. Ar 1653 byggde Börjesson kyrkan bland annat
för att hålla arbetarna på hyttan i herrans tukt och förmaning;
frånvaron från arbetet hade nämligen tenderat att öka...

Flest innevånare hade Sunnemo på 1880-talet, då ca 2 500
personer var skrivna här. Sedan minskade antalet efter att
masugnen släcktes ned 1887.
Idag har Sunnemo 720 innevånare och vi vet att Hagfors kommun
satsar och kommer att satsa ännu mer på tillväxt i Sunnemo, bl a
så kommer skolan att byggas ut för 14 millioner och ett område för
sjönära villabebyggelse planeras; allt för att locka fler att bosätta
sig i Sunnemo. Detta är mycket viktigt, för när det gäller
samhällsservice så har faktiskt storleken betydelse.

För de som är intresserade av Sunnemos historia rekommenderar
jag boken "Sunnemo socken" från 1953. l boken kan man läsa om
nästan allt. Om fattigdom och brännvinsmissbruk, om jakt och
fiske och intressanta detaljer från det dagliga livet. Visste ni, att år
1821 nyttjade i Sunnemo 2 personer vin, 12 kaffe och te.
7 ståndspersoner och 123 av allmogen rökte tobak - och det fanns
89 som tillverkade brännvin...

Ar 1795 fanns det på skogen 61 nybyggare och 205 torpare - hur
många av de torpställena som finns kvar vet jag inte...

Men en sak vet jag, vår generation är inte den första som väntat
på våren, efter vintrar lika den vi just haft, lyssnat tilllommens
urtidseko en gryning i april, med sann glädje hälsat de första
bofinkarna, stararna och koltrastarna och även sädesärlan som
anländer innan snön hunnit försvinna helt. På Tömte har vi också
ett tranpar, som troget återvänder varje vår och under riset i
rabatten ser vi de första blåsippsknopparna -Ja, då är det vår!

Nu skall jag försöka göra något riktigt svårt för en "utböling"
- Läsa Fröding på mål - ni får ursäkta mig. ..!

-----------------

CG Carlsson läser nu Frödings EN LITTEN LAT ÔM VÅRN på en mycket trevlig
"småländsk värmländska"
sen utbringar vi alla ett fyrfaldigt leve för våren.